Den 15 november lämnar Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset över sitt slutbetänkande till kulturminister Parisa Liljestrand i Pajala.
I samband med detta kommer Tornedalsteatern att arrangera ett 10 timmars evenemang från 14.00 fram till midnatt, där berättelser och vittnesmål från kommissionens utredning kommer att läsas upp av både offentliga och privatpersoner. Huvuddelen av läsningen kommer att ske på vår egen Nationalscen för tornedalingar, kväner och lantalaiset på tingshuset i Pajala. Delar av läsningen kommer också att genomföras på Dramaten i Stockholm och på Lillan i Luleå.
kl 14.00-16.00
Läsning från Tornedalsteatern i Pajala
Teaterchef Erling Fredriksson inleder evenemanget och utropar Tornedalsteatern som Nationalscen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Charlotte Kalla ”Man längtade bara hem, hem, hem.” (läser via länk från Malmö)
Mona mörtlund: ”Oppia kärsimhään”
Valle Palo: ”Sitä niin pölkäsi sielä työtuvassa”
Johanna Funck: ”Nog fanns det jobb alltid.”
Tomas Vedestig: ”Den måltiden minns jag.”
Berith Roth: ”Då skulle man sitta och vara som änglar”
Bengt-Ola Mörtlund: ”Syykilinen rääkkäys ei koskhaan lopu”
Linnea Huhta: ”Jag vill inte åka till Lompolo.”
——-
kl 16.00-17.30
Läsning från Dramaten i Stockholm.
Inledning av teaterchef Mattias Andersson
Lo Kauppi: ”Jag har hållit det hemligt i 50 år.”
Jon Blåhed: ”Jag hade bara frågat vad det svenska ordet betydde.”
Cecilia Hansson: ”Vill inte dö med skamtäcket över sig.”
Birger Winsa: ”Jos sie suomea saarnat niin mie panen sinun kasuatuslaitoksheen”
Johan Airijoki: ”Jag är den mest assimilerade tornedalingen någonsin.”
——-
kl 17:30-18.00
Läsning från Tornedalsteatern i Pajala
Birgitta Isaksson: ”Det förnedrade både oss och språket”
Jonas Pietikäinen: ”Det är bäst att staten tar tillvara allas rättigheter”
——-
kl 18.00-20.00
Läsning från Lillan i Luleå
Teaterchef på Norrbottensteatern Gunilla Röör inleder och läser ”Det måste ju vara ett hemskt fult språk om vi inte ens får tala det”
David Väyrynen: ”Upprättelse är viktigt”
Joakim Isaksson Markström: ”Vända skammen till en styrka.”
Fanny Pekkari: ”Vi ville ju tala som fröken.”
Christina Mörtberg: ”Saknade möjlighet att bygga relationen med den äldre generationen.”
Rebecka Digervall: ”Det var lite skämmigt att inte kunna sitt eget språk”
David Forsberg: ”Utan ett nätverk omkring dig som stöttat dig så är det svårare.”
Sanna Kalla: ”Den tornedalska rösten ska bli hörd.”
——-
kl 20.00-21.00
Läsning från Tornedalsteatern i Pajala
Debattartiklar från NSD
Inledning av Erling Fredriksson.
Lars-Gunnar Forsberg: ”Stryk, vält och Guds ord”
Mathias LaFolie: ”Arbetsstuga och Eskil”
Marika Svala: ”Solsken i ’stugan’ ”
Lars-Gunnar Forsberg: ”Jag ljuger inte.”
Regina Veräjä: ”Interiörer från arbetsstugor – Visst talar Eskil sanning”
Marika Svala: ”Tacksam för arbetsstuga”
Hillevi Rantatalo: ”Eskil har rätt”
Karin Westergren: ”Pennalism och förtryck i arbetsstugorna – men ändå: Jag är tacksam för åren.”
Erling Fredriksson: ”Arbetsstuga = Tvångsläger”
Carina Henriksson: ”Modern dog, men ’fröken’ nekade barnen resa hem.”
——-
kl 21.00-22.15
Läsning från Tornedalsteatern i Pajala
Astrid Kruukka: ”Som gränslös tornedaling blir livet mycket, mycket rikare”
Owe Pekkari läser ”Något hände som fick mig att byta åsikt”
Daniel Fjellborg: ”Nu vet jag att jag är en lantalainen”
Eva-Lena Aro: ”Det är som att jag inte kan sjunga på svenska”
Helena Lassi: ”Vi ska göra revolution genom att börja prata meänkieli överallt”
——-
kl 22.15-00.15
Läsning från Tornedalsteatern i Pajala
Bengt Aili: ”Meänkielen saarnaaminen oli kieletty”
Hans Mella Stenudd: ”Nu har jag ju kvar namnet.”
Sören Skogsdal: ”Jag undrar varför lärarna kom till byarna söderifrån?”
Kenneth Mikko: ”Vi får inte ens färdas i våra förfäders områden.”
Emma Kiviniemi och Hanna Aili: ”Staten har raderat oss… vi finns inte.”
Mia Fors och Eva Kvist: ”Mutta kunkas minun oikheuen kans mennee tornionlaaksolaisena ja kvääninä?”
Dennis Kalla: ”Så här var det, nu måste något gro i askan”
——-
Genom att lyfta fram och erkänna rösterna i utredningen kan vi få upprättelse och rå om såren från statliga övergrepp och ett förlorat språk.
En av de tornedalingar som kommer att läsa under kvällen är Charlotte Kalla: ”Jag medverkar för att det är så viktigt att lyfta fram sanningen om de kränkningar som skett av en hel folkgrupp. Inte minst för att ge mina förfäder en röst och en välförtjänt respekt i Sverige.”